Jag har svårt att förklara vad som ligger bakom Skellefteås sju raka seger de är en renslump samtidigt så är jag imponerad hur hela världen kan Skellefteå AIK ta seger i rad de ska inte gå när man har i baktanke vad som hände i somras.
Massa spelare lämnade men Skellefteå AIK satt lugnt i förare sättet i svensk hockey med Lasse Johansson i spetsen.
Man avslutade säsongen som svenska mästare och som Sveriges bästa lag och glädjen var stor när stadens stolthet stod på pallen som vinnare.
När silly season stod för dörren så fick man en baksmälla när spelare som låg bakom två-SMguld.
En spelare som jag saknar ifrån förra säsongen de var George “Bud” Holloway den tredje. Han var alltid glad och sprid glädje.
En av många duktiga spelare som lämnade efter säsongen.
När det stod klart hur många som hade lämnat så sprids det en osäkerhet inom mig blev starkare och starkare.
Jag satt bara och vänta tills en ny spelare trillar in. Allt utan förvarning så kom Martin Sevc hem igen efter ett år.
Så rullade bara på men ett namn som lät intressant på förhand de var Andrew Calof som hade tagit en ovanlig väg till eliten inom kanadensisk hockey skola.
Ett av fyra ny spelare den här säsongen och när tre spelare hade visst upp sig efter några matcher så kändes det bra. Utom en spelare som har mycket att bevisa de är Rob Schremp. Börja komma nu men inte övertygat än.
Mer om säsongen när slutspelet är över.
Senaste kommentarer